soooofiejohansson

Det hela började med att jag var på en rutin koll hos min bm torsdagen den 16 september. Dom senaste veckorna hade jag haft + 1 i äggvita i urinen men eftersom det bara var +1 så var det inte så farligt. Men när jag kom till bm den dagen hade min äggvita gått upp till +2 och mitt blodtryck hade höjts, och även att jag var fruktansvärt svullen ( min bm kallade mej för Michelin gubben snacka om att jag blev sur!) men iaf så blev hon orolig för havandeskaps förgiftning så hon ringde till förlossningen och dom tyckte jag skulle åka in. Fick en tid och jag kommer ihåg hur nervös jag var bara skakade och ringde mikey och min syster med en gång. Fast min syster var ju mer nervös än mig. I vilket fall körde min bror och hans tjej mig till borås där fick jag sitta med ctg och dom tog urinprov på mig igen vilket helt plötsligt var +3 i äggvita. Då tog dom blodprov på mig men det visade ingenting dom gjorde även ett UL men man såg inte så mkt för lilla Elvin va ju så stor, lite skillnad från första UL kan man säga.

Dom tyckte jag skulle göra en urinsamling från söndag till måndag för jag fick en tid på mvc i asås på måndagen. Nepp ingen bebis den dagen heller snacka om att jag var besviken. På fredagen fick jag en tid igen på mvc för dom tyckte jag skulle kolla mitt blodtryck det var fortfarande lite högt men ingen skillnad från dagen innan. Men den dagen började flimret såg stjärnor framför ögonen lite läskigt. Men även fast jag hade flimret fick jag åka hem. Efter jag hade vart på mvc fick jag ett samtal från bm att hon var lite orolig och hade ringt förlossningen och frågat och då ville dom att jag skulle göra urin samlingen från lördagen till söndagen istället för att det inte ska gå för lång tid, och att dom vill kolla mej. Så på söndag skullr jag till förlossningen kl 9 på morgonen och kolla allting.

Fick lite huvudvärk på kvällen och ringde in och rådfrågade ifall jag skulle komma in eller hur jag skulle göra. Bm tyckte jag skulle komma in, åkte in och fick sitta med ctg kurva och lämna urin prov sen var det ett evigt väntande som vanligt. Efter 2 timmar fick vi reda på att vi kunde åka hem för jag hade bara "vanlig" huvudvärk. Han va utländsk (har inget emot utländska) men han va helt konstig och typ dum förklarade mej och sa att jag bara hade vanlig huvudvärk och han kan förstå att man blir lite orolig som först föderska.Men herregud dom sa ju till mej att om jag skulle få minsta ont skulle jag ringa in och jag gjorde ju de och då ville ju hon att jag skulle komma in.

Kände mej helt jävla ner trampad av dom. Men som sagt jag åkte hem och på lördagen gjorde jag min urinsamling och sen på söndagen åkte vi in och skulle lämna det. Dom tog även blodprov på mig igen och denna gången kom dom in och sa att det var havandeskaps förgiftning jag hade, och att dom ville sätta igång mej direkt om jag inte ville hem och vila. Men hur fasen ska man kunna koppla av och vila när man vet att man snart ska ha sin bebis? Så jag stannade såklart och mikey fick åka och hämta min syster. Kl halv 12 la dom en gel bakom livmodertappen så jag skulle börja öppna mej.

Mikey och frida var inne hos mej vid 12 halv 1 någonting och då ville dom äta så vi gick till en grill som låg precis utanför sjukhuset. När jag satt vid grillen började värkarna som var väldigt små än så länge. Men kände fortfarande att det gjorde lite ont och att det var läskigt att inte vara inne på förlossningen så jag sa att dom fick äta upp fort för jag ville bara in. Vi gick till ”allrummet” på förlossningen satt och tittade på idol hehe. Men då kände jag att värkarna började bli värre och frida tog tiden mellan dom och då var det bara 2 minuter mellan dom då var kl 15:00. Och det gjorde ont. Kände att jag ville gå in på rummet och det gjorde jag. Fick såna där fula kläder på mej och kände mej oerhört het haha ;)

dom kom in och skulle känna ifall jag hade öppnat mej något vilket jag inte hade och då tänkte man bara hur ska jag klara mej? Det gör ju så ont. Hon gav mej bricanyl som skulle stoppa dom pinvärkarna för nu var det bara en halv minut mellan värkarna och det gjorde fruktansvärt ont. Frida var så snäll och masserade min rygg genom varje värk. Och gick och värmde vetekudden som var till stor hjälp då jag inte fick någon smärtlindring alls för att jag inte var öppen fick inte ens lustgas Men bricanylen hjälpte inte så fick en spruta till och den hjälpte inte den heller.

Dom satte ctg på mej igen och då upptäckte dom att efter varje värk jag hade haft sjönk Elvins hjärtljud till under 100 så vid 6 tiden kom dom in och kände ifall jag var öppen igen vilket jag inte var någonting.Då kände jag att hoppet var ute för jag hade som kryst värkar med nada smärtlindring och inte ens öppen en cm.

Det var då dom kom in och började prata om kejsarsnitt. Jag skrek gör vad som helst bara det slutar göra såhär ont för det var en fruktansvärd smärta. Jag fick ta av mej alla smycken och även ta bort mitt nagellack som man inte heller få ha när man ska opereras. Dom sa att det skulle bli kejsarsnitt inom en timme och då var klockan kvart i 7. dom hade även väldigt svårt att sätta nålar på mej eftersom jag var så himla svullen stack som mej nog 8 gånger innan dom fick till det till och med narkos läkaren hade svårt med det. Men det gjorde ju inte speciellt ont eftersom man hade värkarna som gjorde 3 dubbelt så ont. Vid 7 tiden kom dom och sa att det blev snitt nu ist jag blev helt chockad och nervös vill jag lova. Dom satte kateter på mej ganska läskigt.

Dom rullade mej bort till operationssalen där mötte jag upp narkosläkaren som var så himla trevlig igen.Det var nog 12 personer som var inne på operationen fast jag såg bara 4 av dom eller nåt. Man låg verkligen som jesus på korset med dropp, nålar överallt och även syrgas.Dom la en ryggmärgsbedövning på mej men kände knappt av den för att jag fick en värk precis när dom tog den. Sen kändes det som om man var i himlen man kände verkligen ingenting det ända man kände var som om dom höll på att trycka på magen ungefär. Dom började vid 19:15 och vid 19:28 var min käre son ute.

Jag blev helt tårögd och var så himla glad över att jag kunde vara vaken under mitt kejsarsnitt för då fick jag ju se han det första jag fick. Mikey klippte navelsträngen och sen fick Elvin ligga vid mej i 10 minuter innan dom gick iväg för fika, vikt och längd. Han vägde 2990 gram och var 50 cm lång. Vilken otrolig känsla det var att få hålla i sitt eget barn som har legat i magen i 9 månader.

Dom gick iaf iväg och jag blev ihop sydd sen fick jag åka upp till IVA eftersom uppvaket inte är öppet på helgerna. Där fick jag ligga i 6 timmar till jag kunde åka upp till bb, kom upp till bb kvart över 2 på natten men kunde verkligen inte sova ett skit för det var så himla mkt känslor och så mkt att ta in.

Den bästa dagen i mitt liv var när du Elvin Erik Bengt Samuelsson kom till världen den 19/9 -10 det var då mitt liv började du är mitt allt jag älskar dig! <3